Tack Göran Hägglund för att jag fick lyssna på dig.
Du kommer säkert att göra ditt bästa för att få en enighet kring framtidens public service i din utredning. Men det finns naturligtvis en stor risk att en sådan enighet betyder en återvändsgränd för ett framtida public service. Jag tänker på vad som finns i direktiven om ett eventuellt avsmalnat uppdrag, hårdare kontroll än idag, ökad politisering, oförändrad organisation, minskade anslag. Med andra ord risken att det paradigmskifte, som Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen allmänt strävar mot, att det paradigmskiftet också ska gälla för svensk public service. För första gången i Sverige finns ett regeringsunderlag vars partier under lång tid riktat kritik mot SVT och SR uttalats under en lång tid.
Föreningen Oberoende Public Service(OPS), som jag företräder idag, är en partipolitiskt oberoende förening, som bestämt sig för att under den statliga utredningens gång arbeta fram och påverka utredningen med ett verklighetsförankrat visionärt förslag på hur radio och tv i allmänhetens tjänst borde fungera i en ny tid. En tid då den digitala Tiktokgenerationen succesivt blir vuxen och förhoppningsvis vill vara med och bygga det nya samhället. Vi är alltså inte till för att bevara public service (PS) som det är idag, vi vill bidra till ett livskraftigt PS i en föränderlig tid där vi egentligen knappast kan ana hur samhället ser ut 2033 då tillståndet går ut. Trots det tror vi oss kunna bidra till ett kraftfullt och för de här åren relevant PS. Men då krävs en del rejäla förändringar i tillståndet för radio och tv i allmänhetens tjänst. Det ska inte bli en tjock lunta, det har vi inte resurser för. Men ett dokument där vi väljer att ta ställning i ett antal för PS väsentliga frågor.
Om någon undrar: OPS består av en styrgrupp på fem personer, (Kerstin Brunnberg, Jan Scherman, Jan Petersson, Allan Larsson)en rådgivande kommitté på ca 20 personer, som vi håller diskussionsseminarier med. Där ingår personer som anser att ett starkt PS behövs också i framtiden. Allt från Cecilia Malmström, tidigare tillhörande Liberalerna, till Julia Agha, VD för arabiska nätmediet Alkompis. Dessutom finns ett stort antal personer som sökt medlemskap i föreningen för att allmänt stödja vårt arbete.
Vi arbetar alltså med ett förslag som ska vara visionärt och relevant för allas våra barn och barnbarn. Och redan här och nu lämnar jag över en inbjudan till Göran Hägglund och hans utredning att möta oss t ex i slutet av oktober. Vår ambition i OPS är nämligen att påverka utredningen under gång, inte komma med en skuggutredning när den statliga utredningen lämnat sitt förslag. Vi ser fram emot att möta er då och senare.
Public service har funnits som ide´ i snart 100 år i Sverige. Det heter fortfarande att PS ska informera, utbilda och underhålla medborgarna. I den kommersiella värld vi lever i idag finns ett ständigt tillgängligt och överfullt Internet och med mängder av streamingtjänster där människor fritt kan välja vad de vill se och höra, när de vill och i vilket medium de vill. Varför ska då public service finnas? Dags att lägga ner tycker en del, t ex Moderaterna i Stockholm och Moderata ungdomsförbundet.
I OPS har vi en viktig, för oss avgörande utgångspunkt. Public service ska inte definieras utifrån den kommersiella medievärlden, som allt oftare sker idag och används även i de nya direktiven. Flera partier anser att public service enbart ska producera det som de kommersiella bolagen inte gör.
Vi menar i stället att public service ska utformas efter vilken roll PS spelar för individen, för landets medborgare, och för samhället. För en förhållandevis låg tv-avgift ska medborgarna ha tillgång till saklig och opartisk nyhetsförmedling , bildande OCH underhållande program. Med ett uttunnat PS i den nya stora digitala medievärlden kommer PS-företagen till exempel inte kunna spela den centrala roll företagen idag har när det gäller beredskap och krislägen. Då försvinner vidare lätt en opartisk nyhetsförmedling, producerad av PS. Det behövs fortsatt ett stort och brett innehåll, alla genrer, för att PS ska synas i mängden och därmed tjäna både medborgarna och samhället. Däremot diskuterar vi gärna kvantiteten program och tjänster från PS-företagen. Ett brett PS behövs dessutom för att svenska upphovspersoner, kreatörer och artister ska få plats och verka. Kom också ihåg att vi är ett litet land med ett litet språk, som vi vill slå vakt om.
Om jag får vara lite högtidlig ett tag så handlar Public service i hög utsträckning om att aktivt slå vakt om vår liberala demokrati i en värld där idag endast 13 procent av världens nationer betraktas som liberala demokratier. De har dessutom under senare år blivit allt färre. I den liberala demokratin ingår bland annat den nu så omdiskuterade yttrande- och tryckfriheten, som redan i dag riskerar att naggas i kanten, oberoende medier, oberoende domstolar. Vi lever i en tid där politiken omformas och måste omformas. Här är public service den viktigaste och mest stabila plattformen där debatten om förändringar av samhället ska föras.
De frågor vi i OPS nu framför allt utreder och diskuterar för att så småningom komma med vårt program för det framtida PS är:
1. Förtroendet – många känner i dag till att ps-företagen har bland det högsta förtroendet hos allmänheten bland svenska institutioner, 70-80 procent. Drygt 20 procent har INTE förtroende, det gäller personer långt till höger på den politiska skalan. Men den senaste undersökningen från Medieinstitutet vid Göteborgs universitet visar också att nästan 60 procent av de som sympatiserar med moderaterna har förtroende för SVT och SR och 44 procent av SD:s väljare. Direktiven till den statliga utredningen uppmanar utredarna att bry sig om gruppen utan förtroende. Bry sig kan vara klokt, men det är inte rimligt att inrätta programmen efter dessa människors önskemål och krav. PS är inte till för kategorier, sotare, frimärkssamlare osv utan för oss som medborgare.
2. Bredden i uppdraget, här vill regeringen att utredarna ger svar på om PS fortsatt ska syssla med sport och underhållning. Men vad tycker medborgarna i den frågan? Undersöks också av Medieinstitutet. Senast sa endast 12 procent av de tillfrågade att de önskar ett smalt PS.
Mot bakgrund av de här undersökningsresultaten om förtroende och bredden på uppdraget borde ett första beslut att ta för den statliga utredningen vara enkelt. PS innehåll bör fortsatt ha ett brett, mångsidigt uppdrag. Det är dags för motståndarna till ett brett utbud att bevisa varför Sverige behöver ett smalt PS-utbud.
3. Oberoendet är nästa viktiga fråga för oss i OPS. Vi anser att Public service oberoende av politiska, ekonomiska andra maktsfärer bör stärkas. Frågan om oberoendet finns inte ens nämnt i direktiven till den statliga utredningen. Det finns en Förvaltningsstiftelse som äger de tre public service-företagen. Den ska fungera som en brandvägg mellan företagen och statsmakten.
Förvaltningsstyrelsen utser företagens styrelser. Men vilka sitter i FS styrelse? Från början ingick ett antal riksdagsledamöter, men detta ändrades för några år sedan till att det inte fick vara aktiva riksdagspolitiker. Men den förändringen räcker inte, enligt vår mening. Idag sitter tex SD:s stabschef och Jimmy Åkessons närmaste man Linus Bylund i ägarstiftelsen och en rad aktiva kommunalpolitiker. Det borgar inte för ett starkt oberoende PS.
OPS prövar nu en förändring där oberoendet stärks genom att ägarstiftelsen i stället består av aktade mediekunniga personer, av jurister, kulturpersoner. I dag utses personerna av staten. Vi diskuterar om det finns andra sätt att också utse den viktiga ägarstyrelsen. Allt för att stärka företagens oberoende. Vi ser nämligen vad som hänt i ett par EU-länder där nationalistiska populistpartier fått makten. De har omedelbart lagt PS under regeringen och styr innehållet.
4. Distributionen/ tekniken/AI är självklart ytterligare ett viktigt område. Hur ska PS nå ut till medborgarna med sina program och tjänster i det stora utbud som finns att tillgå? Ett seminarium under hösten ska vägleda oss i den frågan.
5. PS finansiering – måste vara säkrad för hela tillståndsperioden. Krävs stark finansiering för att PS ska stå sig i den hårda konkurrensen.
6. PS organisering – frågorna om finansieringen, konvergensen och distributionen har lett oss i OPS-gruppen fram till frågan om hur de nuvarande PS-företagen bäst ska vara organiserade. Multimediesamhället är ett faktum idag, de olika medieformerna konvergerar. Tidningarna använder text, tv, video, radio. Men i PS-världen i Sverige arbetar SR för sig, SVT för sig, UR för sig. Var och en har sin ledning, sin styrelse, sin administration och redaktioner. Den statliga utredningen får inte utreda sammanslagning. Men det får vi. Och det gör vi. Lokaler, administration, juridisk kompetens, distribution är samtliga möjliga områden att bedriva gemensamt. 1979 skapades de tre ps-företagen, SR, SVT och UR ur det då gemensamma Sveriges Radio. Det skulle då gynna konkurrensen inom PS, företagen hade ju monopol på den tiden. Men medielandskapet har helt omskapats under de snart 45 åren som gått. Det är en ny tid, konkurrensen finns framför allt på annat håll än inom PS-sfären. Vi tror att PS i Sverige blir kraftfullare och starkare som BBC, som de flesta europeiska PS-företag. Det behövs en kraftsamling för att svensk public service ska stå stark i framtiden. Vi är redan nu övertygade om att en sammanslagning skulle minska kostnaderna. Den besparingen skulle kunna komma företagen till del, men kanske också ps-avgiftsbetalarna. Viktigt att säga är att den granskande journalistiken och utrikesbevakningen i ett sammanslaget PS fortsatt ska ha en mycket stark ställning.
Komna så här långt i vårt arbete inom OPS lutar vi åt ett samlat starkt public serviceföretag med fortsatt brett utbud och med ett stärkt oberoende gentemot politiska, ekonomiska och andra maktsfärer. Detta är viktigare än någonsin i en tid av stor osäkerhet hemma och i världen och dessutom en värld fylld av falska nyheter. Medborgarna/publiken har därtill förklarat att de önskar och har förtroende för ett sådant public service. Det är också bra för samhället i stort och för bevarandet av vår liberala demokrati.
Värt att till sist påpeka är, enligt forskningen, att i länder med ett starkt PS står också de kommersiella medieföretagen starkare och håller hög kvalitet.
Vi återkommer vid årsskiftet med vår färdiga vision. Hoppas vi ses också då.