https://www.dn.se/debatt/fegt-att-inte-utreda-den-svaraste-fragan-om-public-service/
”Fegt att inte utreda den svåraste frågan om public service”
Public service hotas från flera håll. Marknaden förändras och publiken söker sig till nya mediekanaler. Samtidigt vill politiska krafter begränsa oberoendet. Men den känsligaste frågan undviker regeringen i sin utredning: om SVT, SR och UR ska förbli tre olika bolag. Frågan kan inte skjutas på framtiden, skriver fem före detta chefer inom radio och tv.
Aldrig tidigare har public services verksamhet stått inför så stora utmaningar som nu. Mediemarknadens globalisering är en av dem. Nästa stora digitala revolution, artificiell intelligens (AI), är en annan. En tredje är publikens helt förändrade medievanor. Till detta kommer de politiska utmaningarna från krafter inom den statliga public serviceutredningen om ingrepp i oberoendet och begränsningar i det breda uppdraget – allt det som är grunden för svenska folkets förtroende för public service.
Public services uppdrag att informera, utbilda och underhålla är inte längre givet. Det uppdrag som i decennier varit en viktig och vital grundsten för vår liberala demokrati.
Vi som är engagerade inom Föreningen oberoende public service verkar för en mer framtidsinriktad agenda än den som nu ligger till grund för den statliga utredningens arbete med ett nytt sändningstillstånd, ett tillstånd som ska sträcka sig långt in i framtiden, 2026–2033.
Det är framför allt följande fyra utmaningar, som vi vill sätta i centrum för den politiska diskussionen om framtiden för tv och radio i allmänhetens tjänst.
1. Public serviceföretagens oberoende måste värnas och stärkas. Nyhets- och programverksamheten ska vara fri, saklig och opartisk. En stark och långsiktig finansiering är avgörande för detta. På samma sätt måste styrelser och granskningsnämnd på ett säkrare sätt stå fria från partipolitiska intressen. Vi vill också att frågan utreds om hur medborgarnas rätt till public service kan grundlagsfästas. Våra förslag har lämnats i en skrivelse till den statliga utredningen.
2. Public service måste finnas där publiken finns. Radio- och tv-tittare samlas inte som förr vid två lägereldar, SVT och SR. Publiken finns redan och kommer i framtiden alltmer finnas vid många brasor i internetskogen. Där hämtar de hem nyheter och program från många olika plattformar. Där måste public service i hög grad vara aktivt för att göra sitt innehåll tillgängligt.
Internetstiftelsens årsrapport ”Svenskarna och internet” visar tydligt på det nya medielandskapet. Ett landskap som än en gång kommer att revolutioneras på grund av det vi kallar ”digitaliseringen 3.0”, det vill säga AI som är den tredje stora digitala revolutionen – efter internet och mobilen.
Det handlar nu om hårdhänt utslagning, driven av globala mediejättar – amerikanska och kinesiska.
3. Public service måste stå stark i mediebranschens kris. Det handlar inte längre enbart om stimulerande tävlan på hemmaplan mellan public service och nationella medieföretag. Det handlar nu om hårdhänt utslagning, driven av globala mediejättar – amerikanska och kinesiska. Globaliseringen och utslagningen träffar den kommersiella tv:n i Sverige med full kraft.
Det innebär att det kommer att finnas mindre av svenska nyheter, svensk kultur, svensk sport och svensk underhållning i de nationella tv-kanalerna. Det kommer att bli färre beställningar till svenska produktionsbolag att göra program för den svenska publiken. Allt detta gör att public service bör stärkas, inte krympas – som motvikt till amerikansk och kinesisk dominans.
4. Public service måste få en hållbar finansiering. Det behövs för att upprätthålla kraften att ställa om till den nya digitala eran och att bedriva en omfattande nyhets- och aktualitetsjournalistik samt bred programverksamhet. Det ställer nya krav på kompetens, teknik och organisation vilket kostar pengar.
De tre public serviceföretagen har nyligen lagt fram sparplaner på sammanlagt 650 miljoner kronor, men har samtidigt krävt en 50-procentig ökning av budgetarna fram till 2033. Från i år 9 miljarder kronor till 13,5 miljarder kronor. Direktiven till den statliga utredningen säger att företagen måste samarbeta för att dra ner sina kostnader. Vi, som tidigare public servicechefer, vet av erfarenhet att enbart mer samarbete inte kommer att lösa finansieringsfrågan.
Mot bakgrunden av dessa utmaningar för svensk public service anser vi att det är dags att våga och vilja ta i den fråga som brukar kallas ”elefanten i rummet”, nämligen organisationen av public services verksamhet.
Det är en känslig fråga. Det finns starka åsikter för och emot en förändring. Den är så känslig att regeringen i sina direktiv till den statliga utredningen inte tar upp frågan och utredningens ordförande Göran Hägglund har vid flera tillfällen deklarerat att han inte kommer att utreda om public service i framtiden ska finnas i ett eller som i dag tre bolag.
Men vi i Föreningen oberoende public service får både ställa frågan och belysa den.
De som värnar den nuvarande ordningen anför mångfald och beredskap som motiv. Vi som ifrågasätter denna ordning pekar på att den etablerades för 30 år sedan. Den framtida organisationen av public service måste formas utifrån den multimedievärld som vi nu befinner oss i, för att kunna ta vara på de möjligheter som nästa digitala revolution – generativ AI – kommer att innebära.
Det går inte att lägga locket på och skjuta frågan tio år framåt i tiden till näst-nästa sändningstillstånd.
Vi anser att denna fråga måste få en seriös behandling. Det går inte att lägga locket på och skjuta frågan tio år framåt i tiden till näst-nästa sändningstillstånd. Det är hög tid att utreda för- och nackdelar, såväl med den nuvarande ordningen som med en sammanhållen organisation.
Vi vill lyssna till argument från olika håll och lägga grunden för ett fortsatt arbete där skälen för och emot blir ordentligt belysta. Vi kommer därför inledningsvis att genomföra en hearing med kompetenta medverkande från olika sidor.
Vi hoppas med detta och efterföljande arbete kunna skapa opinion för en expertutredning som kan visa hur public service ska vara organiserat och starkt för de utmaningar som den nya mediemarknaden och ”digitalisering 3.0” innebär. En stark oberoende public service är till gagn för medborgarna i vårt land.
- Kerstin Brunnberg, vd, SR, 2007–2009
- Christina Jutterström, vd, SVT, 2001–2006
- Allan Larsson, styrelseordförande, SVT, 2000–2005
- Jan Petersson, strategichef, SR, 2009–2019
- Jan Scherman, vd, TV4, 2001–2011