Debattartikel från OPS i Dagens Media
(Läs debattartikeln i Dagens Media här. )
Läs vårt bakgrunds-PM i frågan här.
Det pågår en konflikt mellan Tidningsutgivarna, TU, och Sveriges Television, SVT. TU anser
att SVT skriver för långa nyhetstexter på nätet och därmed bedriver otillåten konkurrens.
Konflikten är just nu uppe på agendan hos den statliga utredningen om Public Service framtid
2026–2033. Föreningen Oberoende Public Service, OPS, arrangerade nyligen en hearing, där
TU och SVT fick framföra sina viktigaste argument.
TU hävdar att svenska dagstidningar och framför allt lokaltidningar brottas med svag
ekonomi och att SVT:s textade nyhetsrapportering på webben försvårar tidningarnas
möjlighet att finansiera sin journalistik. TU har två argument. Det ena är att lokaltidningarnas
annonsintäkter i print har minskat med 38 procent under de senaste fyra åren – trots att den
totala annonsmarknaden växer. Det andra argumentet är att SVT:s textade nyheter på webben
gör att lokaltidningarna förlorar prenumeranter. En del tidigare prenumeranter uppger att de
slutat prenumerera – för dem räcker SVT:s textade nyheter.
TU drar slutsatsen att nuvarande förhållande snedvrider konkurrensen. TU menar att det
svenska systemet för finansiering av public service – TV-avgifterna via skattsedeln – strider
mot EU:s regler för statsstöd och vill ha en gräns för mängden text. Textens längd bör regleras
i den kommande public service-lagen, menar TU.
SVT ger en helt annan bild av konkurrenssituationen. Man visar att textmängden i SVT
Nyheter är väsentligt mindre än i övriga europeiska public service-verksamheter. SVT:s
textmängd har dessutom minskat med 37 procent under de senaste fem åren. SVT uppger
också att andelen som betalar för nyheter on-line, till exempel till dagstidningar, är hög i
Sverige, cirka 50 procent högre än i USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den
digitala räckvidden för nyheter från SVT och SR uppgår till 33 procent, betydligt lägre än i till
exempel i Norden och Storbritannien.
SVT har ett särskilt uppdrag att göra sitt innehåll tillgängligt för personer med olika typer av
funktionsnedsättningar. Hörselskadades riksförbund har nyligen kritiserat SVT för att ha
förkortat texterna på webben. Det innebär att hörselskadade inte kan ta del av hela SVT:s
utbud. Det berör 20 procent av befolkningen, säger förbundet.
Frågan om längden på Public Service textade nyheter på webben har varit en fråga också i
våra nordiska grannländer. I Norge har regeringen avfärdat frågan och i Danmark har man
tagit bort tidigare begränsningar. I Finland har riksdagen skapat en ”YLE-lag” där tillåtna
textlängder vida överstiger SVT:s nuvarande.
Efter att noga ha lyssnat på båda parter i konflikten kring SVT:s nyheter på webben, har vi
dragit följande slutsatser:
– Det finns inget stöd för att längden på text på SVT Nyheter på webben kan förklara
den stora nedgången i landsortspressens annonsintäkter. Det är de stora internationella
mediejättarna och sociala medier som orsakat tappet av läsare och annonser. De lokala
tidningsföretagen har inte utvecklat affärsmodeller som gör dem konkurrenskraftiga på
mediemarknaderna. Här har storstadstidningarna varit mer framgångsrika än
lokaltidningarna.
– Den digitala utvecklingen gör att AI-genererade nyhetssammanfattningar från många
källor kommer att bli det nya normala. Att då genom politiken skapa regler som ska
gälla för lång tid framåt, 2026-2033, om hur mycket text som får finnas i artiklar på
SVT Nyheter är som att backa in i framtiden.
– Om regeringens Public Service-utredning skulle följa TU:s rekommendationer om en
lagstiftning om hur mycket text som får finnas i SVT:s nyhetsrapportering på webben,
måste detta föregås av en utredning med kompetens i tryckfrihets- och
grundlagsfrågor. Glöm inte att Sverige har världens äldsta yttrande- och
tryckfrihetsgrundlag från 1766.
Vår slutsats är att detta är en fråga som parterna bör lösa med AI i minnet, inte en fråga
för politisk reglering. Frågan bör alltså avföras från Public Service-utredningens
dagordning.
Christina Jutterström, ordförande i OPS
Kerstin Brunnberg, vice ordförande i OPS
Jan Scherman
Jan Petersson
Allan Larsson