Just nu pågår arbetet med direktiven till den utredning som ska lägga fram förslag om nästa statliga sändningstillstånd för SVT, SR och UR. I Tidöavtalet står att public service ska ”utvecklas”. Tre av de partier som undertecknat avtalet, M, KD och SD, har förslag till omfattande nedskärningar och detaljerad politisk styrning. Vi uppfattar att Liberalerna är det parti som står upp för en politiskt och kommersiellt oberoende radio och tv. Liberalerna behöver massivt folkligt stöd i denna dragkamp.
Vi som har undertecknat denna artikel har alla i olika roller verkat för en oberoende public service. Vi ser oberoendet som en medborgerlig rättighet till kommersiellt och politiskt fri radio och tv. Inte nog med det. Vi vill att uppdraget förstärks. Vi ser tre starka skäl för detta.
Det första handlar om att public service har unikt stort förtroende hos allmänheten, 72 procent för SR, 75 procent för SVT, enligt SOM-institutet. Dessutom var SVT med 92 procent den mest använda informationskällan för första- och andragångsväljare i valet 2022. Till detta ska läggas att Nordicom, centrum för nordisk medieforskning, har visat att public service bidrar till bättre informerade medborgare. Men framför allt: Nordicom slår fast – efter att ha gått igenom aktuella studier av public service – att nyhetsförmedlingen är partipolitiskt opartisk.
Vårt andra argument gäller den digitala tekniken, som har skapat närmast obegränsade möjligheter att informera, påverka och underhålla. Men vi ser också hur tekniken i kombination med kommersiella drivkrafter – bland annat i form av anonymitet och så kallade trollfabriker – främjar en polarisering av nyhetsförmedling och det offentliga samtalet. Det är en farlig samhällsutveckling som försvagar demokratin när falska fakta inte utmanas och granskas. Här finns en växande uppgift för ett oberoende public service som har kraft, kompetens och allmänhetens förtroende.
Det tredje skälet är att public service behövs som motvikt mot ett allt större utländskt inflytande över medieverksamheten. En av uppgifterna för public service har genom decennier varit att se till att en stor del av programutbudet produceras på svenska språket. Det uppdraget har under senare år blivit än viktigare i takt med att konkurrensen från kommersiella mediebolag ökat, bolag som inte lägger särskild vikt vid att sända svenskproducerade program och serier. Det är dessutom viktigt att känna till att de allra flesta kommersiella mediebolag som vänder sig till en svensk publik i dag till största delen ägs av amerikanska och kinesiska företag.
Det finns således starka skäl att säga nej både till politisk styrning och till nedskärningar som görs i syfte att gynna privata och utländska intressen. I stället behöver public service utvecklas genom satsningar på flera fronter. Här några vägvisande förslag:
1. Stärk självständigheten
Den statliga utredningen ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” från 2020 visar att det lagliga skyddet för ett oberoende public service är svagt. Det innebär till exempel att riksdagen med en rösts övervikt kan avskaffa finansieringen av public service och därmed skrota SVT, SR och UR. Detta är ett tungt argument för att på nytt pröva frågan om grundlagsskydd. Vidare måste det statliga ägarbolag, Förvaltningsstiftelsen, som förvaltar public service göras helt oberoende genom att befrias från personer med pågående politiska uppdrag.
2. Stärk journalistiken i hela landet!
Det behövs mer, inte mindre lokal journalistik. SVT:s och SR:s satsningar med ett 50-tal redaktioner vardera utanför Stockholm är lovvärda. Många av landets 290 kommuner saknar egen självständig lokal journalistik, sedan tidningar rationaliserat bort många lokalredaktioner. Här kan public service vända strömmen. Detta bör bli en del av det nya sändningstillstånd som ska gälla efter 2025.
Det behövs en reklamfri allmän programverksamhet. Det är ogenomtänkt att minska mångfalden och ge public service direktivet att göra mindre av det som kommersiella radio- och tv–kanaler gör. Det riskerar att helt marginalisera public service – som i USA. Tvärtom är det viktigt att public service utvecklar egna program och fortsätter att köpa in utländskt material från kanaler som producerar ett kvalitativt programutbud, som passar väl in i det breda svenska public serviceuppdraget.
3. Stärk den tekniska mångfalden!
Public service måste finnas på de distributionsplattformar där mediekonsumenterna befinner sig. Public service digitala tjänster är en för landet mycket viktig publicistisk motvikt till algoritmstyrda och polariserande sociala medier utan ansvariga utgivare. Nästa sändningstillstånd måste därför göras teknikneutralt. Alltså, digitala tjänster är lika viktiga som marksända kanaler. Publikt har exempelvis SVT Play i dag lika stor räckvidd som SVT1.
Kraven på att SR bara ska göra ljud och SVT bara bild tillhör ett föråldrat sätt att se på mediemarknaden. Multimediala nyhetstjänster är i dag en självklarhet för alla nyhetsaktörer för att vara relevanta för allmänheten över hela nyhetsdygnet. I Nordicoms forskningsrapport finns inga vetenskapliga studier som visar att public service trycker tillbaka de kommersiella nyhetsmedierna. Under de senaste fem åren då SVT utvecklat sin nyhetstjänst SVT Nyheter har såväl Aftonbladets som Expressens räckvidder förblivit intakta och morgontidningarna har haft en mycket god tillväxt i digitala prenumerationer. Detta visar på en fungerande samexistens mellan kommersiella medier och public service.
Vi vill med denna artikel engagera alla som delar vår syn på nödvändigheten att förstärka public service. Vi gör det inte i första hand för omsorg om public service som institution, utan för alla medborgares rätt till fri och oberoende radio och tv med bredd och mångfald i programutbudet.
Det finns med all säkerhet mer som kan göras för att motverka politisk styrning och fler idéer till att bredda mångfalden. Se våra förslag som en utgångspunkt för en visionär offensiv för public service. Vi kommer därför inom kort att starta ett upprop och bjuda in till diskussion om ett brett engagemang för oberoende radio och tv. Som en del i denna offensiv kommer vi att ta initiativ till en fristående utredning, parallell till den statliga, om ett nytt avtal som säkrar public service oberoende och bredd, och ger ett förstärkt uppdrag. I det arbetet kommer frågan om finansiering att vara central. Här behöver alla möjligheter prövas, såväl finansieringsmodellen som organisatoriska lösningar, som frigör resurser till programverksamheten.
Public service är en omistlig del av vår demokrati, viktigare än någonsin!
Christina Jutterström, vd SVT, 2001–2006
Jan Scherman, vd TV 4, 2001–2011
Allan Larsson, styrelseordförande i SVT 2000–2005
Leif Pagrotsky, kulturminister 2004–2006
Lotta Fogde, styrelseledamot i SR 2013–2014